Select Page

Spatialiteter

Romi Rancken

Romi Rancken

Den här webbplatsen finns till för att främja min egen och andras förståelse för och kunskaper  om geografiska informationssystem och geografisk information i allmänhet.
Här presenteras sektornyheter, nyttiga tips, test och reflektioner över branschens utveckling mm.

StoryMaps

StoryMapping

Vad får man om man kombinerar en karta, PowerPoint och internet? En berättelsekarta.

Berättelsen har alltid varit ett grundläggande inslag i den mänskliga kulturen. Som med mycket annat, har också en stor del av berättandet professionaliserats och kommersialiserats, även om det dagliga berättandet som utgör ett kommunikativt kitt mellan människor fortfarande lever kvar – mer och mer digitaliserat, dock.
I dagens arbetsliv har man också på många håll insett att berättandet – “story telling” – ofta är ett bättre sätt att inspirera människor att nå gemensamma mål än genom skrivna strategier, målsättningar och direktiv.

Sedan 1990-talet har PowerPoint och liknande program använts för att förmedla eller stöda berättelser, både  businessvärlden, undervisning och presentation av t.ex. forskning. PowerPoint är troligen ett av de mest missbrukade digitala verktygen vi har. I stället för att använda programmet för att tillföra en ny, visuell dimension till en berättelse med en betydligt elegantare teknik än 1900-talets dia- och filmprojektorer, fyller man sida efter sida med text, uppdelade i ett oändligt antal punkter. Kanske namnet på programmet borde var PowerStory i stället för PowerPoint för att leda användaren på rätt väg?

Ett berätta med hjälp av kartor är en gammal tradition. Kartor föder fantasin och återkallar minnen. De hjälper också till att konstruera de mentala kartor som vi behöver för att förstå och navigera i verkligheten. Kartproduktion var tidigare en tidskrävande och därmed dyr verksamhet. Idag har vi gratis tillgång till ett stort antal elektroniska kartor och om ingen av dem motsvarar våra behov, kan vi snabbt kombinera olika kartor med varandra och lägga till det vi vill. Det att temat “geomedia” har dykt upp i grundskolans läroplan visar hur grundläggande man ansett att den digitala kartkunskapen nuförtiden är.

De digitala verktyg vi har tillgång till kan ofta användas och kombineras kreativt på många sätt, och därmed tillföra nånting av värde. Story Maps – berättelsekartor är ett bra exempel på det här. Genom att kombinera de ovan nämnda teknikerna får vi ett nytt slags berättelseverktyg som kan stå för sig själv eller användas som stöd för en presentation.
Det har redan i över ett decennium funnits flera olika verktyg som man kan använda för att bugga olika slags berättelsekartor. Inbyggt i Google Earth finns till exempel ett som tillåter en berättare att banda in en berättelse, samtidigt som betraktaren flyttas från plats till plats på den virtuella globen.

Det är ändå ESRI:s StoryMaps som erbjuder den mest mångsidiga plattformen för berättelsekartor. Utvecklingen av plattformen har pågått i 10 år, och man har nyligen introducerat version 2, som är ännu mer användarvänlig än tidigare. StoryMaps snurrar i ESRI:s ArcGIS Online-moln, och vad som är både förvånande och glädjande är att det går att skapa ett gratis konto där man kan bygga sina egna berättelsekartor, och också vanliga kartor. Det är bara för vem som helst att börja bygga berättelsekartor, jag kommer själv att börja använda ArcGIS Online och berättelsekartor mer efter hand.

Ett utdrag ur en berättelsekarta som visar vilket inflytande åldersstrukturen i olika delar av USA kan ha på vilka regioner som drabbas värst av coronaviruset.

Manifold 9 – äntligen

Jag bekantade mej första gången med GIS-programmet Manifold i början av 2000-talet när version 5.0 kom ut. De tidigare versionerna hade inte hanterat rasterdata, så det var litet opraktiskt. Men version 5 var ett stort steg framåt: vektordata, rasterdata, och hela projektet i en enda fil! När man kom från ArcView (som det då hette) fick man tänka om. Olika typer av vektordata i samma lager? No problem. Ctrl+C – Ctrl+V för att klippa och klistra objekt inom och mellan lager? No problem.

Manifold 5 (och 6 och 7 och 8) var så bra att det blev det viktigaste GIS-verktyget för mej och Daniela Hellgren, som då jobbade på GIS-labbet vid Novia i Ekenäs. Men plötsligt, för 10 år sedan eller så, så kom det inga nya versioner, bara små uppdateringar för att programmet skulle hänga med i den allmänna utvecklingen av Windows. Åren gick och jag slutade använda Manifold, tämligen säker att det gått i graven trots vissa rapporter om att det skedde ett tekniskt utvecklingsarbete i bakgrunden, nånstans.

För några år sedan, efter nästan ett decennium av nära nog tystnad, började det hända. Företaget bakom Manifold lanserade Radian, en spatial databas som utnyttjar grafikkortets många processorer för att göra vissa beräkningar oerhört mycket snabbare än vad normala GIS-program klarar av. Men det var fortfarande inget GIS-program. Nå, jag började följa med vad som hände och småningom började man sälja Radian – billigt, precis som Manifold. Sedan återuppstod namnet Manifold i form av Manifold Future – nu började det redan likna ett GIS-program, men med bara några ynkliga knappar i gränssnittet. Det gällde att vara SQL-guru för att ha nån större nytta av programmet. Men sedan uppenbarade sig Manifold 9 som fågeln Fenix ur askan!

En intressant sak som visar just hur bra Manifold 8 var, är att det fortfarande säljs, parallellt med 9. Jag köpte båda programmen för ett år sedan eller så, och det var med viss nostalgi jag öppnade Manifold 8, en mycket bekant miljö och fortfarande fullständigt funktionsdugligt. Orsaken till att den äldre versionen finns kvar är att det finns ett antal flitiga användare runt om i världen som ännu saknar vissa funktioner i version 9, det har tagit tid att bygga upp det nya gränssnittet och funktionerna och Manifold 9 är långt ifrån färdigt ännu. Jag gissar att det inom 2020 kommer att ha kommit så långt att man kan begrava version 8.

Nu gäller det då för Manifold att slå sig fram i en värld där ESRI fortfarande dominerar, men där det kommit en ny grabb på gatan i och med QGIS. Priset på QGIS är oslagbart eftersom programmet är gratis, och funktionerna är imponerande och växer hela tiden. Själv har jag använt mest QGIS de senaste åren. Open source-stämpeln ger också sympatipoäng. Men företaget bakom Manifold litar på att deras fruktansvärt snabba databas kombinerat med ett (för kommersiella program) oslagbart pris som just sänktes till USD 95, ska vinna tillbaks de kunder de förlorat under årens lopp, och många nya med dem. Det kan faktiskt lyckas, om användargränssnittet utvecklas så att programmet inte bara tilltalar GIS-nördar utan en större allmänhet. GIS-marknaden är ju nu mycket större och bredare än när Manifolds första version såg ljuset.

En sak som underlättar för den potentiella användaren är den omfattande och väl uppbyggda hjälpen, och den videokanal på Youtube där det publiceras nya videor så fort nya funktioner finns att tillgå. Det lönar sig att bekanta sig med dem. Och ja, Manifold har en gratisversion, Manifold Viewer vars enda begränsning är att man inte kan spara projekt.

Manifolds Youtubekanal

Manifold Viewer

GIS in Bioeconomy

Last year I was responsible for planning and piloting of two web based GIS courses related to bioeconomy, supported by a group of colleagues in a number of universities of applied science in Finland. This was done within the framework of the DLB project, hosted by HAMK and financed by the Ministry of Culture and Education. The courses were liked by the students, who gave them rank of 4.5 out of 5.

This year Novia has put the same courses on the Campusonline site, and the introductory course starts next week. This time the number of students is close to 40. The continuation course is offered in the beginning of 2020.

This site will be used as a support site for the course. The main content will be in Moodle but I will be posting links to various resources here for anyone to utilize. It also gives me an opportunity to update the site – I really haven’t given it the care it deserves for a few years.

Editing OpenStreetMap

This video shows how to edit OSM, a background map often used in GIS software, apps or web services. If you feel something is lacking from OSM, you can add it and get a better background map for yourself and others to use.

Små sensorer för precisionsodling blir allt mindre och billigare

Den inriktning inom jordbruket som kallas precisionsodling har inte ännu slagit igenom i Norden. Det här beror främst på att kostnaderna för de investeringar som krävs har varit höga och en enskild gårds jordbruksareal relativt liten. I USA däremot växer intresset för precisionsodling snabbt just nu, främst tack vare utvecklingen inom sensor- och UAV-tekniken. Man bedömer att jordbruket kommer att vara en av de sektorer där obemannade luftfarkoster – UAVs – kommer att användas allra mest inom de närmaste åren.

Den kommersiella UAV-marknadens värde i USA i dollar

Resten av världen kommer säkert efter, vilket betyder att den precisionsodlingsinriktade UAV-businessen kommer att vara på miljardnivå, globalt sett, inom några år.

Priset på UAV-farkoster av fastvinge- och multirotortyp har sjunkit snabbt de senaste åren, men det har också priset på de sensorer som behövs för att farkosten ska kunna göra någon nytta. Enkla, små kameror av GoPro-typ har länge haft ett överkomligt pris, men de är av begränsat värde om man vill få en uppfattning om till exempel grödans hälsotillstånd och variationen inom och mellan olika odlingsskiften. Då behövs sensorer som känner av den infraröda (IR) delen av ljusets spektrum.

Det går faktiskt att bygga om en vanlig kamera till en IR-kamera, och den tekniken har använts i ganska stor utsträckning eftersom det har varit en billig lösning. Men de specialsensorer som behövts för att få ett liknande resultat som till exempel Landsat-satelliterna eller EU:s nya Sentinel 2-satellit kan erbjuda har kostat tiotusentals euro och varit för stora för att transportera på en liten UAV.

Till dem som utvecklat UAV-anpassade sensorer hör, förutom föregångaren TetraCam, franska Airinov som har haft en sensor på marknaden med 4 kanaler, specialbyggd för analys av grödor. Priset är ännu något avskräckande.

sensor_verti1

Airinovs sensor med 4 kanaler, pris ca 13 000 €

År 2014 com MicaSense ut med en liknande version, RedEdge, men till halva priset. Året efter kom Peau Productions ut med sin Mapir-serie av lätta och billiga sensorer av GoPro-storlek. Priset (inklusive moms i Finland) är så lågt som 400 €, men för bra funktion behövs helst minst två stycken för att fånga de intressanta våglängderna. Nackdelen med Mapir-kamerorna är att de inte har en inbyggd GPS, vilket gör analysen av bilderna mera tidskrävande.

Det senaste på UAV-sensorfronten hände denna vecka, då en ny sensor tillverkad av Parrot presenterades av ett konsortium bestående av bland annat MicaSense och Airinov. Nu har man ytterligare halverat priset på en professionell UAV-sensor och erbjuder sensorn Sequoia för 3200 €. Också den är inriktad på jordbruket, men kan troligen få användning inom skogsbruket och miljösektorn också. Sequoia har en inbyggd GPS och också en solskenssensor som mäter den inkommande solstrålningen, vilket är viktigt för att kunna göra en mera exakt analys. Och vikten? 107 gram. Tala om miniatyrisering!

sequoia-graph-lg-2

Wintery UAV test

Flight altitude 120 m AGL. Flight time 5 minutes. 29 images, 2,3 ha. Mosaicking service MapsMadeEasy. UAV: Phantom 3 Professional. Weather: overcast. Date: 23.1.2016 at noon.

Ny, svensk introduktionsbok till QGIS 2.6

Klas Karlsson har uppdaterat sin introduktionsbok till QGIS så att den nu beskriver funktionerna i QGIS 2.6. Den kan laddas ned gratis HÄR. Hans blogg är också för övrigt intressant att läsa, där finns många praktiska tips, speciellt om QGIS.

kartat.kapsi.fi WMS-kartor

Grundkarta i rasterformat http://tiles.kartat.kapsi.fi/peruskartta?
Bakgrundskarta http://tiles.kartat.kapsi.fi/taustakartta?
Flygbild http://tiles.kartat.kapsi.fi/ortokuva?

Kod för att lägga in en teckenförklaring i Google Earth

Med den här koden kan man sätta in en teckenförklaring eller logo (Screen overlay) i Google Earthfönstret:

<ScreenOverlay id=”legend”>
<name>Teckenförklaring för skogstyper</name>
<description>Teckenförklaring</description>
<Icon><href>http://forstex.fi/files/skogstyp.PNG</href></Icon>
<overlayXY  x=”0″ y=”.055″ xunits=”fraction” yunits=”fraction”/>
<screenXY  x=”0″ y=”.055″ xunits=”fraction” yunits=”fraction”/>
<rotation>0</rotation><size x=”0″ y=”0″ xunits=”pixels” yunits=”pixels”/>
</ScreenOverlay>

Klistra in koden i Notepad eller motsvarande (inte Word), byt den kursiverade texten mot egna värden och spara med filändelsen .kml.
Observera att citationstecknen skall vara likadana hela vägen även om de kan se olika ut i din webbläsare.

Bildfilen måste skapas separat och laddas upp någonstans på internet.

Här är den kml/kmz-fil som är resultatet av den ovanstående koden.